.

Men hur jobbigt är det inte att behöva åka hiss upp och ner med flera påsar tvätt,
vänta på maskinen som visar: 2 min men egentligen och ärligt menar 7 .. upp igen, och ner igen med flera kassar och så får man hålla på tills tvättiden är slut?
Japp, slut- för det finns fler som vill tvätta nämligen.

Och så ser lägenheten ut som en enda stor klädkammare efteråt, 
eftersom tumlaren är på lunch varje gång jag ska tvätta.

Jisses, imorse  var vi så trötta att klockan pekade åtta innan vi gäspade oss upp till frukostbordet.
Min tidsuppfattning är en aning före lugnet i mig på morgonen.
Trots att jag trott att vi är sena, så är vi alltid lite tidiga.
Oavsett om vi vaknat sex eller åtta.

Vi hinner ju liksom ändå, och det är ju bra!
Så hädanefter kan vi gå upp efter klockan sju, eller hur min älskade son?

Vi säger så!
 

Måndagar känns inte längre som vilken dag i veckan som helst.
Mannen jobbar, lillfisen är på förskolan.. och här sitter jag och saknar.

Ska äta lunch nu och det får jag göra ensam, känner mig oengagerad så det får bli enkel pytt i panna.
Inte för att det egentligen är något fel med att äta lunch ensam utan
mer för att jag är så himla van vid att få göra det med mysigt sällskap.

Och så är det bara jättetrist att laga till den, ensam-lunchen!

Direkt när vi kom in på förskolegården i morse klockan nio så satte sig lilleman ned i sandlådan och lekte med dom andra barnen, kollade på mig och log.
Så jag sprang in och lämnade hans saker och sen sa vi hej då.

Hoppas han sover middag idag, telefonen ligger brevid mig och jag hoppas att den inte ringer.
Hoppas hoppas.
Hela inskolningen har gått kanon hela veckan, så han kanske börjar som vanligt på måndag.. men vi får höra vad dom säger sen när jag hämtar honom om..två timmar. Stora pojken.

Det här är en jättemärklig känsla jag har. 

Inskolningen rullar på och det går jättebra, imorgon är det dags att pröva på vilan efter lunch. Ska bli intressant å se hur det går.
Att man blir trött utav alla intryck och lek på förskolan är en sak som är säker, lillfisen somnade på stört när vi kom hem. Han brukar somna vid 12.30-13.00..men han stupade redan vid kvart över elva efter lunch. Så det kommer säkert att gå superbra.


Någon annan som stupar snart- det är jag..

Baconsås ala farfar med potatismos till middag.
Billys panpizza som mellanmål.
Glassätning.
Chokladpuddings mumsande.
Ostsmörgåsar för att mätta på riktigt.
Och allt det här på bara kvällskvisten.

Såatteh..jag har brakat ned i soffan. Med Word feud i största hugg.
Spela gärna med mig- Vaniljkrans

/Tänk vad mat kan göra mot energin

Helt säker på att det spökar här, det försvinner pryl efter pryl och det händer minst sagt underliga saker.
Saker som plötsligt försvinner, ja ni vet sådant som man oftast vet vart man har det.
Typ som sladden till kameran vid datorbordet, favoritlinnet på galgen i garderoben eller hårborsten som alltid brukar ligga i översta lådan i hallen.
-Borta!

Låt oss inte skylla på min son, linnet är alldeles för stort för honom och han når inte upp till datorbordet.

I våran soffa ligger just nu en stor hög, eller snarare högar med småttingkläder. Färdigmärkta och redo att busas runt med på förskolan..för att förhoppningsvis hitta hem igen.

På golvet ligger sönderklippta fotografier redo att klistras fast och lamineras. Familjecollaget är färdigt.
Ja, allt är liksom redo och klart..

Pappren som "min tycka om lista med viktig info" är ifyllda och vi ler åt hur underbart go våran
son verkligen är♥.

Styrka: Matglad, pigg och gladaste busungen i stan
Svaghet: Sitta still

Honom kan ingen klandra..