Äh, vad har jag att dölja.

Jag fick med mig lite till hem, en påse chips och dip.
Det är tisdag och då finns inga passande ursäkter.

Min son sover, mannen jobbar och jag håller på och dör av tristess.
Mådde illa i morse, men det har gått över så nu är jag naturligtvis vrålhungrig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0